Tatuering i Ystad

Så var det dags för fullbordandet av min sleave. Jag var lite krasslig efter en förkylning som inte hade läkt ut och gudarna ska veta att man behöver sin fulla styrka när det vankas tatuering. Jag såg inte fram emot smärtan, den har på något sätt blivit värre från gång till gång. Nu hade vi dessutom armbåge och framsida av överarm kvar.
Antingen har jag blivit harig eller så känns det verkligen som att bli torterad med cigarettglöd på ovan nämnda kroppsdelar. Det gjorde så JÄDRA ont! Stina föreslog att vi skulle göra en rapsblomma på armbågen och den blev jättefin.
Nu är det klart, tack för det Televerket! (och Stina)

Bafucin

Alltså, Bafucinreklamen på TV. Verkligen? En tjej som spelar piano (i skyhöga klackar) studsar en dåligt animerad fotboll på huvudet och samtidigt skakar en ask med Bafucin ”Gör Bafucin nu till ditt val, lindrar smärta som grande finale!”. Det är så uppenbart resultatet av en frampressad idé. Eller åtminstone hoppas jag det. Herregud. Man kan riktigt se dem slita sitt hår på ledningsmötet:

- Men alltså på riktigt; är det här er BÄSTA idé??

- Jaa vi… tja, Marcus hade en idé om någon som hoppar från ett tak men ja, jo…

- Herregud. En tjej som studsar en boll på huvudet och spelar piano? För en halstablett?

- Men den gör ju tre saker, halstabletten, och det var det vi ville visa med tjejen i reklamen.

- Ett piller. Som man köper på apoteket för att man har ont i halsen. Vad FAAN har det att göra med en jäkla brud som studsar bollar på hövvet och spelar piano?!

- Ja. Hrrm. Det var dumt.

- Ja det var det! Men nu är deadlinen här så vi får köra med den här skiten och hoppas att folk köper tabletten i alla fall.


RSS 2.0